Vattenpelare: vad måttet säger om regnkläder och tält

Måttet beskriver tryck mot materialet

Bergans förklarar provet med en pelare vatten som höjs tills vatten tränger igenom materialet. Didriksons beskriver motsvarande tryckprov. Höjden som materialet håller emot anges i millimeter. Bergans pedagogiska exempel är 20 meter vatten, vilket motsvarar 20 000 mm. Bergans förklaring och Didriksons galonguide.

Det är inte en uppgift om hur många millimeter nederbörd som kan falla under turen. Källornas beskrivningar ger heller ingen formel som omvandlar en vattenpelare till antal timmar i regn. Använd därför inte talet som en sådan tidsgräns när du jämför regnkläder.

Bergans anger att märket numera använder en särskild maskin och en metod i linje med ISO-standarden, inte långa vattenrör. Standardnumret anges inte i den förklaringen. Didriksons anger däremot SS-EN ISO 811:2018 för sina Galon-plagg. Lägg inte till ett standardnummer hos en källa som inte uppger det. Bergans om provningen och Didriksons om sin standard.

Hur mycket behöver du? Håll gränserna till rätt användning

Tre olika siffror illustrerar varför sammanhanget behöver följa med:

Källa och material	Vad källan anger	Vad siffran inte betyder
Bergans om kläder	5 000 mm som märkets nedre gräns för vattentäthet.	Ingen universell standardgräns för alla plagg och aktiviteter.
Didriksons Galon	5 000–8 000 mm för det egna sortimentet enligt SS-EN ISO 811:2018.	Inget intervall för allt som kallas regnkläder.
Hillebergs historiska vävkrav	Minst 3 000 mm enligt ISO 811 i den beskrivna historiken.	Ingen allmän tillräcklig nivå för varje tält, tältgolv eller regnplagg.

Källorna är Bergans, Didriksons och Hillebergs FAQ. Bergans betonar dessutom att användningen påverkar hur mycket vatten ett plagg tål.

Ett användbart nästa steg är därför att bestämma vad produkten ska göra och sedan fråga hur tillverkaren bedömer just den modellen för uppgiften. Här finns ingen belagd universell gräns för exempelvis knästående, ryggsäcksbelastning eller varje typ av tältgolv. Sådana situationer ska inte få påhittade millimeterkrav.

Kontrollera om värdet gäller ny väv

Hilleberg förklarar i sin FAQ från 2017 att förbättrad vävning och beläggning gav högre värden för nylevererad väv och att märket då började redovisa värdet vid leverans. Det visar varför testgrund och materialets skick behöver följa med siffran. Källa: Hillebergs vattenpelarhistorik.

Uppgiften är en historisk förklaring från ett märke, inte en generell procentsats för hur alla tyger förändras. Den ger ingen beräkning för att sänka ett vattenpelartal efter ett visst antal år eller tvättar. Fråga efter aktuell provningsgrund om två uppgifter verkar beskriva olika materialskick.

Sömmarna hör till det färdiga plagget

Didriksons beskriver svetsade sömmar i sina Galon-plagg som en konstruktion utan nålhål där vatten kan ta sig igenom. Det är ett konkret exempel på att tygets tryckvärde inte beskriver alla delar av det färdiga plagget. Källa: Didriksons.

När du väljer en regnjacka, kontrollera därför hur sömmarna beskrivs och om uppgifterna gäller exakt modell. Källan om Galon ger inget stöd för att ge varje svetsad, tejpad eller obehandlad söm på marknaden samma testresultat.

Bergans skriver att skalmaterialets vattentäthet beror på både membranets och yttertygets kvalitet. Millimetertalet behöver alltså läsas som en del av konstruktionen. Källa: Bergans.

Andning är en separat fråga

STF beskriver membranet i skalplagg som en del som ger vattenskydd och låter vattenånga passera. Gore förklarar sitt membran med cirka 1 400 miljoner porer per kvadratcentimeter: enligt märket 20 000 gånger mindre än vattendroppar och 700 gånger större än vattenångmolekyler. Det är tillverkarens materialförklaring, ingen gemensam andningsmätning för alla plagg. STF och Gore.

Didriksons beskriver däremot att PU-belagda Galon inte släpper ut vattenånga. Bergans ger samma kvalitativa beskrivning av gummiliknande regnplagg, och I Ur och Skur rekommenderar galon vid regn på grund av den begränsade andningen. En vattenpelare på flera tusen millimeter säger därför inte hur plagget hanterar din svett. Didriksons, Bergans och I Ur och Skur.

STF påpekar också att kondens och is kan uppstå inne i skalplagg i kallt och blåsigt väder. Samma källas membranbeskrivning är alltså inget löfte att en tät jacka alltid är torr på insidan. Källa: STF.

I Ur och Skurs ord skalkläder avser dessutom ofodrade vindtäta barnplagg när de skriver att de flesta inte klarar ihållande regn. Överför inte den kategorin till alla membranplagg eller använd den som en numerisk vattenpelargräns. Källa: I Ur och Skur.

För tält behöver hela konstruktionen bedömas

Hilleberg varnar för att drivande regn kan blöta innertältet om yttertältet inte når ner till marken. Ett materialvärde berättar inte hur tältet är konstruerat. Samma tillverkare säger att ett helt kondensfritt tält inte finns. Fukt på insidan behöver alltså inte enbart bedömas som vatten genom väven. Hilleberg om tältval och kondens.

Välj tält efter användning och konstruktion och läs vävens vattenpelare i det sammanhanget. Fråga vad talet gäller, hur det har bestämts och vilka övriga delar av produkten som ger väderskyddet. Det ger ett bättre beslut än att bara välja det högsta talet.