Använda kompass: kurs, syftmärken och missvisning

Lär känna delarna innan du tar ut kursen

Riktningspilen, även kallad kurspilen i STF:s guide, visar den avsedda färdriktningen. Den ska inte blandas ihop med kompassnålen. Kompasshusets nordmarkering är ytterligare en del som används när kursen ställs in. Skillnaden är avgörande i både Silvas och STF:s steg. Källa: Silva Källa: STF

Metoden här gäller linjalkompass och karta. Behöver du välja modell, jämför kompassernas dokumenterade funktioner och följ den egna modellens anvisning. Alla modeller har inte samma skalor eller korrigeringsfunktion.

STF råder till senaste kartupplagan. Innan du använder kartans linjer behöver du dessutom veta vilket norr de avser. Silvas grundsteg nedan är ingen automatisk korrigering av skillnader mellan kartnorr och magnetiskt norr; den frågan behandlas separat längre ned. Källa: STF Källa: Silva om missvisning

Ta ut en kurs i tre steg

Stegen sammanfattar Silvas 1-2-3-metod och STF:s motsvarande anvisning. Öva dem med rätt karta och modellmanual innan du behöver dem på tur.

1. Lägg kanten från din position till målet

Lägg kompassens långsida eller linjalkant längs en rak linje mellan startpunkten och målet på kartan. Riktningspilen ska peka från start mot mål. STF betonar att det är kurspilen, inte nålen, som ska peka mot målet i detta moment. Källa: Silva steg 1 Källa: STF

2. Rikta kompasshuset mot kartans norr

Vrid kompasshuset tills dess linjer ligger parallellt med kartans nord–sydlinjer. STF anger att kompasshusets N-märke ska peka mot kartans norr. Silva beskriver motsvarande inriktning av den röda norrpilen mot kartans norr. Kontrollera nordreferensen och tillämplig korrigering för kartan och kompassen; använd inte en generell siffra för hela Sverige. Källa: Silva steg 2 Källa: STF

3. Lyft kompassen och vrid kroppen

Håll kompassen vågrätt. Vrid kroppen och kompassen tills nålens röda ände ligger i kompasshusets röda norrpil. Riktningspilen visar då den inställda färdriktningen enligt metoden. Välj ett tydligt föremål i den riktningen innan du förflyttar dig. Källa: Silva steg 3 Källa: STF

En inställd kurs säger inte att en rak linje genom terrängen är framkomlig. Metoden är ett riktningsverktyg, inte en bedömning av vad, branter eller andra vägval.

Håll kursen med nya syftmärken

STF beskriver att man tar sikte på ett föremål exakt i färdriktningen, går dit och sedan väljer ett nytt längre bort. Använd kompassen vid varje nytt föremål. STF betonar att små avvikelser annars kan växa successivt. Källa: STF

Moment	Kontroll
Före förflyttningen	Syftmärket ligger i riktningen enligt kompassen.
Vid syftmärket	Välj nästa föremål med kompassen på nytt.
När kartan inte stämmer med uppfattningen om platsen	Red ut positionen innan kursen används som svar på var du är.

Den sista kontrollen skiljer position från riktning: du behöver veta vad startpunkten på kartan motsvarar i terrängen. En kompass som visar en riktning har inte därmed bestämt din position.

Position med två kända föremål

Silva beskriver hur metoden kan användas i omvänd ordning. Ta riktning mot ett tydligt föremål som du också säkert kan identifiera på kartan och lägg in riktningslinjen. Upprepa mot ett andra föremål. Linjernas skärning anger positionen i den beskrivna metoden. Det förutsätter att föremålen faktiskt har identifierats rätt; vi anger ingen garanterad positionsnoggrannhet. Källa: Silvas tips om position

Missvisning och kartnorr är olika saker

Silva beskriver missvisning som vinkeln mellan geografiskt norr och magnetiskt norr. Lantmäteriet beskriver meridiankonvergens som skillnaden mellan geografiskt norr och kartnorr. Det räcker alltså inte alltid att säga norr utan att veta vilken referens som används. Källa: Silva Källa: Lantmäteriet

Begrepp	Referens
Geografiskt norr	Utgångspunkten i de citerade definitionerna av missvisning och meridiankonvergens.
Magnetiskt norr	Den riktning kompassnålen pekar mot enligt Silvas beskrivning.
Kartnorr	Kartans nordriktning; Lantmäteriet skiljer den från geografiskt norr.

Svenska Orienteringsförbundet anger att orienteringskartor ska vara orienterade med magnetiskt norr uppåt. Det gäller orienteringskartor och ska inte överföras till varje topografisk karta eller fjällkarta. Förbundet påpekar även att både missvisning och meridiankonvergens varierar med platsen. Källa: Svenska Orienteringsförbundet

SGU framhåller att magnetfältet ändras och att missvisningsinformationen behöver uppdateras. SGU räknar positiv missvisning mot öst och påpekar lokala avvikelser. Här anges inget aktuellt generellt gradtal för Sverige. Källa: SGU

Lantmäteriets tekniska samband är r = k + m − c, där r är riktningen i kartan, k kompassmätt riktning, m missvisning och c meridiankonvergens. I dokumentet utgår de två sistnämnda från geografiskt norr med positiv riktning medsols. Sambandet är ingen instruktion att vrida en valfri kompass utan rätt värden och manual. Källa: Lantmäteriets förklaring

Silva beskriver deklinationsskala på många av sina modeller och varnar för att en kompass använd i fel magnetisk zon kan få lutande nål och mindre exakt riktning. Kontrollera därför modellens zon och funktioner. Skalorna 1:25 000 och 1:50 000 som Silva beskriver kan användas för avståndsmätning när rätt skala finns och motsvarar kartan; vi antar inte att varje kompass har dem. Källa: Silva

Markerad led och telefon ändrar inte grundkontrollen

STF råder till karta och kompass även på markerad led och beskriver GPS som möjlig men inte nödvändig. Fjällsäkerhetsrådet betonar särskilt kompassen utanför markerade leder och batteriernas känslighet för kyla. Källa: STF Källa: Fjällsäkerhetsrådet

STF beskriver mycket begränsad, ofta obefintlig täckning i norra Lapplandsfjällen. Offlineappar kan komplettera, medan Friluftsfrämjandet framhåller att batterier försvagas i kyla. Kartan och kompassen behöver alltså vara delar av en metod du kan använda, inte bara föremål i packningen. Källa: STF mobilråd Källa: Friluftsfrämjandet

Röda ledkryss anger vinterled, som enligt Fjällsäkerhetsrådet inte alltid passar att följa på sommaren. STF beskriver sådana kryssmarkeringar med omkring 40 meters mellanrum. Tät markering är inget besked om att sträckan är en lämplig sommarväg. Källa: Fjällsäkerhetsrådet Källa: STF:s ledsystem

Första turen behöver också ett passande ledval och etapper. Samordna övningen med fjällvandringens nybörjarförberedelser och lägg karta, kompass och andra hjälpmedel tillsammans med den turutrustning du har kontrollerat före start.