Elda i naturen: plats, ved och släckning

1. Avgör om du ska tända alls

Allemansrätten ger ingen självklar rätt att elda. Myndigheten för civilt försvar, MCF, framhåller att du själv ansvarar för att kontrollera om eldning eller grillning är tillåten på platsen innan du tänder. Brandrisken kan vara stor även utan ett beslutat förbud. Tillstånd och lämplighet behöver alltså bedömas var för sig. Källor: Naturvårdsverket om eldning och MCF:s säkerhetsråd.

Gör kontrollerna i denna ordning:

1. Områdets föreskrifter. I nationalparker och naturreservat kan eldning vara helt förbjuden eller begränsad till iordningställda eldplatser.
2. Aktuellt eldningsförbud. Förbud gäller även i skyddade områden. Kontrollera vad det lokala beslutet medger.
3. Brandrisk och väder. Ett uteblivet förbud är inget besked om att förhållandena är lämpliga.

Naturvårdsverket beskriver områdesbegränsningarna. MCF hänvisar till Krisinformation.se:s karta och appen Brandrisk Ute för överblick över förbud och risk. Appens råd är att avstå från grillning och eldning vid nivå 5, mycket stor, och 6, extremt stor. Dessa nivåer är råd om risk, inte i sig ett lokalt förbudsbeslut. Källor: Naturvårdsverket, MCF om eldningsförbud och Brandrisk Ute.

Vid förbud ska du inte utgå från att ved, kol eller briketter är tillåtna bara för att en grillplats finns. MCF:s vägledning omfattar även gräs, ris och grenar som bränsle för bål, lägereld och grillning. Läs den separata guiden om eldningsförbud för grill och stormkök när du behöver tolka beslutet. MCF råder till mat som kan ätas kall när det råder förbud eller stor brandrisk. Källor: MCF om förbud och utflyktsmat utan eld.

2. Välj underlag som inte skadas eller börjar pyra

När regler och risk tillåter eldning rekommenderar Naturvårdsverket fast grillplats eller grus och sand. Mossa, torvmark och jordig skogsmark ska undvikas eftersom elden kan spridas och pyra i marken. Ett stenigt utseende är inte heller tillräckligt: berghällar och större stenblock kan spricka och skadas permanent av eld. Källa: Naturvårdsverket om platsval.

Underlag	Hur det påverkar valet
Anlagd eldplats, grus eller sand	Naturvårdsverkets rekommenderade alternativ när eldning är tillåten.
Mossa, torv eller jordig skogsmark	Undvik på grund av spridning och pyrande brand.
Berghäll eller större stenblock	Undvik på grund av risk för bestående sprickskador.

Engångsgrillen behöver också obrännbart underlag. MCF anger exempelvis fast grillplats, grus eller sand; en grill är alltså inget skäl att bortse från marken under den. Källa: MCF om säker grillning.

Naturvårdsverket nämner friluftskök som alternativ och rekommenderar stormkök framför lägereld i fjällen. Det rådet innebär inget automatiskt undantag från eldningsförbud. Abisko visar dessutom hur platsregler kan begränsa eldning och grillning till anvisade platser. Använd områdets egna regler, inte en antagen gemensam regel för alla nationalparker. Källor: Naturvårdsverket om fjällen och Abiskos parkregler.

3. Skilj lösa smågrenar från markägarens träd

Naturvårdsverket tillåter pinnar, grenar och kottar som ligger på marken som ved inom den allmänna vägledningen. Du får däremot inte hugga eller såga ner träd eller buskar, eller ta ris, grenar och näver från levande träd. Hela omkullfallna träd tillhör markägaren och får inte användas som ved. Källa: Naturvårdsverket om ved.

Kontrollera först om insamling alls är tillåten i området. Länsstyrelsen Skåne beskriver att naturreservat och nationalparker ofta har förbud även mot att samla pinnar och ved. STF råder den som planerar lägereld att ta med egen ved. Egen ved löser dock bara bränslefrågan, inte ett förbud mot själva eldningen. Källor: Länsstyrelsen Skåne och STF.

Nedfallna träd är inte fritt byggmaterial heller. Naturvårdsverket anger att vindskydd av sådant material kräver markägarens medgivande. För andra lägeraktiviteter behöver du därför skilja mellan att vistas på platsen och att använda dess material, som i genomgången av allemansrättens gränser. Källa: Naturvårdsverkets frågor och svar.

4. Kontrollera vinden även efter tändningen

MCF råder att kontrollera vinden före eldning. Gnistor kan föras till skog eller torrt gräs; om vinden ökar ska elden släckas. Din bedömning före tändningen behöver alltså omprövas när vädret ändras. Källa: MCF:s vindråd.

Var särskilt uppmärksam på fjolårsgräs under våren. SMHI beskriver att gräsbränder kan sprida sig snabbt efter bara några timmars torrt väder. Att det nyligen varit fuktigt är därför inget tillräckligt skäl att bortse från dagens förhållanden. Källa: SMHI om brandrisk.

Tändhjälpen kommer efter dessa kontroller. Om du väljer tändstål för utflykten behöver fortfarande samma regler, platsval och vindbedömning vara uppfyllda.

5. Kontrollera glöden innan du lämnar

Ha vatten och en liten spade till hands innan du tänder en vedeld. Släck med vatten även när lågorna har upphört: glöden måste också släckas. Krafsa i askan och gräv under den med spaden så att du kan kontrollera att även glöd nere i marken är släckt. Kontrollera att ingen rök syns och att allt bränsle är helt släckt innan du lämnar platsen. Detta gäller vedelden; häll inte vatten på ett spritkök. MCF om att släcka elden.

Att lågorna har försvunnit räcker inte som kontroll. Naturvårdsverket råder att krafsa i askan och undersöka att ingen glöd finns kvar innan du går. Lägg tid för släckning och kontroll i utflyktens avslut, så att avfärden inte blir nästa steg direkt efter matlagningen. Källa: Naturvårdsverkets släckråd.

Ha även måltiden utan eld genomtänkt när du planerar turen. Då kan du avstå från lägerelden om vinden ökar eller den tänkta platsen visar sig olämplig.

Om elden sprider sig

Ring 112 och varna dem som hotas av elden. Det är MCF:s råd när elden sprider sig. Källa: MCF om brand som sprider sig.